Project Canterbury

Den Allmänna Bönboken
Och Förvaltandet af Sakramenten samt andra Kyrkans Ritualer och Ceremonier

The New York Bible and Common Prayer Book Society, 1913


Om Daglig Morgongudstjänst

Prästen börjar alltid gudstjänsten med att uppläsa ett eller flera af följande skriftställen.

På sockendagar kan han utelämna den därpå följande förmaningen och i dess ställe såga: Låtom oss Ödmjukt bekänna våra synder inför Gud allsmäktig. Gudstjänsten kan afslutas med kollekten om nåd och 2 Kor. 13:13.

På dagar, då den heliga nattvarden omedelbart följer, kan prästen efter godtfinnande öfvergå från skriftställena till Herrens bön, därvid först sägande: Herren vare med eder. Svar: Med dig vare ock Herren. Prästen: Låtom oss bedja.

HERREN är i sitt heliga tempel. Hela jorden vare stilla inför honom. Hab. 2: 20.

Jag gladdes, när man sade till mig: "Vi skola gå till Herrens hus." Ps. 122:1.

Låt min muns tal täckas Dig och mitt hjärtas tankar, Herre, min klippa och min förlossare. Ps. 19: 15.

Nåd vare med eder och frid af Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus! Fil. 1:2.

Gören bättring; ty himmelriket är nära. Matt. 3: 2. Advent.

Bereden väg för Herren i öknen, banen på hedmarken en jämn väg för vår Gud. Jes. 40: 3.

Se, jag bådar eder stor glädje, som skall vederfaras allt folket; ty i dag är eder född Frälsaren, som är Kristus, Herren, i Davids stad. Luk. 2: 10-11. Jul.

Från solens uppgång ända till dess nedgång är ju mitt namn stort bland folken, och öfverallt frambäras rökoffer och rena offergåfvor åt mitt namn; ja, mitt namn är stort bland folken, säger Herren Sebaot. Mal. 1:11. Epifanias.

Vakna upp, vakna upp, kläd dig i din makt Sion; kläd dig i din högtidsskrud, Jerusalem. Jes. 52: 1.

Går detta eder icke till sinnes, I alla som dragen vägen fram? Akten härpå och sen till: kan någon plåga vara lik den, hvarmed jag har blifvit hemsökt, den hvarmed Herren har bedröfvat mig? Klag. 1: 12. Långfredag.

Han är uppstånden. Herren är förvisso uppstånden. Mark. 16:6. Luk. 24:34. Påsk.

Detta är den dag, som Herren har gjort; låtom oss på den fröjdas och vara glada. Ps. 118: 24.

Då vi således hafva en stor öfverstepräst, som har genomfarit himlarna, Jesus, Guds Son, så låtom oss med frimodighet framgå till färdsdag. nådens tron, att vi må få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid. Hebr. 4: 14-16.

Emedan I ären barn, har Gud sändt sin Sons Ande i edra hjärtan, som ropar: Abba, Fader! Gal. 4: 6. Pingst.

En ström går fram, hvars flöden gifva glädje åt Guds stad, åt den Högstes heliga boning. Ps. 46: 5.

Men en tid kommer och är redan inne, då sanna tillbedjare skola tillbedja Fadren i anda och sanning. Joh. 4:23.

Helig, helig, helig är Herren Gud, den allsvåldige, som var och som är och som kommer. Upp. 4: 8. Trefaidigketssöndagen.

Om den ogudaktige vänder om från den ogu-daktighet, som han har öfvat, och i stället öfvar rätt och rättfärdighet, så får han behålla sin själ vid lif. Hes. 18:27.

Jag känner mina öfverträdelser, och min synd är alltid inför mig. Ps. 51:5.

Vänd bort ditt ansikte från mina synder och utplåna alla mina missgärningar. Ps. 51: 11.

Det offer, som behagar Gud, är en förkrossad ande; ett förkrossadt och bedröfvadt hjärta skall Du, Gud, icke förakta. Ps. 51:19.

Sönderrifven edra hjärtan, icke edra kläder, och vänden om till Herren, eder Gud; ty nådig och barmhärtig är han, långmodig och stor i mildhet, och sådan att han ångrar det onda. Joel 2: 13.

Hos Herren, vår Gud, är barmhärtighet och förlåtelse. Ty vi voro affälliga från honom och hörde icke Herrens, vår Guds, röst, till att vandra i hans lagar, dem som han förelade oss. Dan. 9: 9-10.

Tukta mig, Herre, dock med måtta; icke i din vrede, på det att Du icke må göra mig till intet. Jer. 10:24. Ps. 6:1.

Jag vill stå upp och gå till min Fader och säga till honom: Fader, jag har syndat mot himmelen och inför Dig; jag är icke mer värd att kallas din son. Luk. 15:18-19.

Gå icke till doms med din tjänare, ty inför Dig är ingen lefvande rättfärdig. Ps. 143: 2. Om vi säga, att vi icke hafva synd, så bedraga vi oss själfva, och sanningen är icke i oss. Om vi bekänna våra synder, så är Gud trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet, l Joh. l: 8, 9.

Därefter säger prästen:

ÄLSKADE i Herren! Den heliga skrift uppmanar oss på flera ställen att erkänna och bekänna vår orättfärdighet och våra mångfaldiga synder och ej försöka dölja eller of verskyla dem inför Gud, vår himmelske Fader, utan bekänna dem med ett ödmjukt, förkrossadt, botfärdigt och lydaktigt hjärta, på det vi genom hans oändliga godhet och barmhärtighet må erhålla förlåtelse. Och ehuru vi alltid böra erkänna våra synder inför Gud, så böra vi i synnerhet göra det, då vi äro församlade för att tacka honom för de stora välgärningar vi undfått af hans hand, förkunna hans värdiga lof, höra hans heliga ord och utbedja oss allt, det vi behöfva till både kropp och själ. Därför beder och förmanar jag eder, som här äro församlade, att med uppriktiga hjärtan gemensamt med mig nalkas den himmelska nådens tron, ödmjukt sägande:

En allmän syndabekännelse.

Alla knäböja och instämma med prästen i följande:

ALLSMÄKTIGE och barmhärtige Fader! Vi hafva irrat och likt borttappade får afvikit från dina vägar; vi hafva tyvärr följt våra egna hjärtans lustar och begär; vi hafva öfverträdt dina heliga bud; vi hafva underlåtit hvad Du befallt och gjort hvad Du förbjudit; och i oss finnes ingen frälsande kraft. Men förbarma Dig, o Herre, of ver oss, arma syndare! Skona dem, o Gud, som bekänna sina öfverträdelser! Återupprätta de botfärdiga enligt dina nådelöften, som blifvit mänskligheten uppenbarade i Kristus Jesus, vår Herre, och förläna oss nåd, barmhärtige Fader, för Jesu skull, att vi hädanefter må föra ett gudaktigt, rättfärdigt och tuktigt lefverne, ditt heliga namn till ära! Amen.

Förkunnandet af absolutionen eller syndernas förlåtelse.

Säges ensamt af prästen*, stående, under det församlingen fortfarande knäböjer.

DEN allsmäktige Gud, vår Herre Jesu Kristi Fader, som icke vill någon syndares död, utan hellre att han omvänder sig från sin ogudaktighet och lefver, har gifvit sitt ords tjänare makt och befallning att förkunna och tillsäga de ångerfulla aflösning och förlåtelse för deras synder. Han förlåter och aflöser alla dem, hvilka äro sant botfärdiga och uppriktigt tro hans heliga evangelium. Låtom oss därför bedja honom förläna oss en sann botfärdighet och sin Helige Ande, att det vi nu förehafva må behaga honom och att hela vårt återstående lif må blifva rent och heligt, så att vi slutligen må komma till hans eviga glädje; genom Jesus Kristus, vår Herre.

Församlingen svarar här och efter hvarje bön: Amen.

Eller ock:

DEN allsmäktige Gud, vår himmelske Fader, som af sin stora barmhärtighet utlofvat syndernas förlåtelse åt alla, som med hjärtlig ånger och sann tro vända sig till honom, förbarme sig öfver eder, förlåte eder och befrie eder från alla synder, styrke och stadfäste eder i allt det godt är och gifve eder evigt lif; genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Prästen knäböjer och läser Herrens bön, och församlingen, ännu knäböjande, instämmer däri såväl här som annorstädes, då den förekommer i gudstjänsten.

FADER vår, som är i himmelen! Helgadt varde ditt namn; tillkomme ditt rike; ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden; vårt dagliga bröd gif oss i dag; och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro; och inled oss icke i frestelse; utan fräls oss ifrån ondo; ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet. Amen.

Därefter säger prästen:

O Herre, öppna Du våra läppar!

Församlingen: Och vår mun skall förkunna ditt lof.

Alla uppstå, och Prästen säger:

Ära vare Fadren och Sonen och den Helige Ande!
Församlingen: Såsom det var af begynnelsen, nu är och skall vara från evighet till evighet. Amen.

Prästen: Lofven Herren!
Församlingen: Herrens namn vare lofvadt!

Därefter läses eller sjunges följande psalm, med undantag af sådana dagar, för hvilka andra psalmer äro förordnade, och äfven på den nittonde dagen i månaden, då denna psalm förekommer i psalmafdelningen.

Venite, exultemus Domino.

KOMMEN, låtom oss höja glädjerop till Herren, jubel till vår frälsnings klippa.
Låtom oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse och höja jubel till honom med lofsånger.
Ty Herren är en stor Gud, en stor konung of ver alla gudar.
Han har jordens djup i sin hand, och bergens höjder äro hans;
hans är hafvet, ty han har gjort det, och hans händer hafva danat det torra.
Kommen, låtom oss tillbedja och nedfalla, låtom oss knäböja för Herren, vår skapare.
Ty han är vår Gud, och vi äro det folk, som han har till sin hjord, vi äro får, som stå under hans vård.
Tillbed j en Herren i helig skrud, bäfven för hans ansikte, alla länder.
Ty han kommer, ty han kommer för att döma jordens krets med rättfärdighet och folken med sin trofasthet.

Därefter följa de föreskrifna psalmerna eller ett af psalmurvalen. Vid slutet af hvarje psalm äfvensom efter Venite, Benedicite, Benedictus, Jubilate må (och vid slutet af hela psalmafdelningen eller urvalet från Psaltaren skall) sjungas eller läsas Gloria Patri:

ÄRA vare Fadren och Sonen och den Helige Ande, såsom det var af begynnelsen, nu är och skall vara från evighet till evighet. Amen.

Vid slutet af hela psalmafdelningen etter urvalet från Psaltaren kan rioria in excelsis sjungas eller läsas i stället för Gloria Patri.

Därefter läses första bibellektionen i enlighet med tabellen eller kalendern, hvarefter läses eller sjunges följande hymn.

Observera, att prästen före hvarje bibellektion tillkännagifver, hvar den står skriften och vid dess slut säger: Här slutar första (eller andra) bibellektionen.

Te Deum laudamus.

VI lofva Dig, o Gud, vi bekänna, att Du är Herren. Hela jorden tillbeder Dig, evige Fader.
Dig lofva alla änglar med hög röst, himlarna och alla härskaror, som äro däii.
Dig tillropa beständigt Cherubim och Serafim.
Helig, helig, helig, Herre Gud Sebaot, himlarna och jorden äro fulla af din härlighet.
Apostlarnes härliga tal prisar Dig.
Profeternas ärorika skara lofvar Dig.
Martyrernas segersälla kör prisar Dig.
Den heliga kyrkan öfver hela världen bekänner Dig,
Fadren, i ditt oändliga majestät,
din tillbedjansvärde, sanne och ende Son,
så ock den Helige Ande, Hugsvalaren.
Du är ärans konung, o Kriste.
Du är Fadrens evige Son.
När Du åtog Dig att förlossa människan, nedlät Du Dig att födas af en jungfru.
Då Du hade borttagit dödens bitterhet, öppnade Du himmelriket för alla trogna.
Du sitter på Guds högra hand i Fadrens härlighet.
Vi tro, att Du skall komma för att blifva vår domare.
Vi bedja Dig därför, hjälp dina tjänare, hvilka Du har återlöst med ditt dyra blod.
Låt dem räknas bland dina helgon i evinnerlig ära.
O Herre, fräls ditt folk och välsigna din arfvedel.
Regera dem och upphöj dem evinnerligen.
Dagligen prisa vi Dig
och tillbedja ditt namn alltid och evinnerligen.
O Herre, värdes denna dag bevara oss från synd.
O Herre, var oss nådig, var oss nådig.
O Herre, låt din nåd vara mäktig öfver oss såsom vi förtrösta på Dig.
O Herre, på Dig hoppas jag, låt mig icke komma på skam.

Eller denna kantikel:

Benedicite, omnia opera Domini.

LOFVEN Herren, alla hans verk, prisen och upphöjen honom evinnerligen.
Lofven Herren, I Herrens änglar, prisen och upphöjen honom evinnerligen.
Lofven Herren, I himlar, prisen och upphöjen honom evinnerligen.
Lofven Herren, alla vatten ofvan himmelen, prisen och upphöjen honom evinnerligen.
Lofven Herren, alla Herrens härskaror, prisen och upphöjen honom evinnerligen.
Lofven Herren, sol och måne, prisen och upphöjen honom evinnerligen.
Lofven Herren, I himmelens stjärnor, prisen och upphöjen honom evinnerligen.
Lofven Herren, allt regn och dagg, prisen och upphöjen honom evinnerligen.
Lofven Herren, alla vindar, prisen och upphöjen honom evinnerligen.
Lofven Herren, eld och hetta, prisen och upphöjen honom evinnerligen.
Lofven Herren, köld och värme, prisen och upp hojen honom evinnerligen.
Lofven Herren, dagg och snöfall, prisen och upphöjen honom evinnerligen.
Lofven Herren, is och frost, prisen och upphöjen honom evinnerligen.
Lofver Herren, nätter och dagar, prisen och upphöjen honom evinnerligen.
Lofven Herren, ljus och mörker, prisen och upphöjen honom evinnerligen.
Jorden lofve Herren, prise och upphöje honom evinnerligen.
Lofven Herren, berg och höjder, prisen och upphöjen honom evinnerligen.
Lofven Herren, alla växter på jorden, prisen och upphöjen honom evinnerligen.
Lofven Herren, I källor, prisen och upphöjen honom evinnerligen.
Lofven Herren, haf och floder, prisen och upphöjen honom evinnerligen.
Lofven Herren, I hvalar och allt, hvad som rör sig i vattnet, prisen och upphöjen honom evinnerligen.
Lofven Herren, alla himmelens fåglar, prisen och upphöjen honom evinnerligen.
Lofven Herren, alla vilddjur och f anad, prisen och upphöjen honom evinnerligen.
I människors barn, lofven Herren, prisen och upphöjen honom evinnerligen.
Israel lofve Herren, prise och upphöje honom evinnerligen.
I Herrens präster, lofven Herren, prisen och upphöjen honom evinnerligen.
I Herrens tjänare, prisen och upphöjen honom evinnerligen.
I andar och de rättfärdigas själar, lofven Herren, prisen och upphöjen honom evinnerligen.
I fromma och ödmjuka i hjärtat, lofven Herren, prisen och upphöjen honom evinnerligen.

Därefter läses på liknande sätt den andra bibellektionen ur Nya Testamentet i enlighet med tabellen eller kalendern.

Och därpå sjunges eller läses foljande hymn, hvilkens sista del kan uteslutas utom på söndagarne i Adventet.

Benedictus. Luk. l: 68.

LOFVAD vare Herren, Israels Gud, att han har besökt och förlossat sitt folk och upprättat åt oss frälsningens horn i sin tjänare Davids hus,
såsom han har talat genom sina heliga profeters mun ifrån fordom tid,
att han skulle frälsa oss ifrån våra ovänner och ur alla deras hand, som hata oss.
Och göra barmhärtighet med våra fäder och minnas sitt heliga förbund,
den ed han har svurit vår fader Abraham, att gifva oss,
att vi, frälsta ur våra ovänners hand, må tjäna honom utan fruktan
i helighet och rättfärdighet inför honom i alla våra dagar!
Och du, barn, skall kallas den Högstes profet, ty du skall gå framför Herrens ansikte för att bereda hans vägar,
till att gifva hans folk frälsningens kunskap till deras synders förlåtelse,
för vår Guds innerliga barmhärtighets skull, genom hvilken en soluppgång f v ån höjden^ har besökt oss
till att skina of ver dem, som sitta i mörker och dödens skugga, för att styra våra fötter in på fridens väg.

Eller följande psalm:

Jubilate Deo. Ps. 100.

HÖJEN jubel till Herren, alla länder. Tjänen Herren med glädje, kommen inför hans ansikte med fröjderop.
Förnimmen, att Herren är Gud. Han har gjort oss, och icke vi själfva, till sitt folk och till får i sin hjord.
Gån in i hans portar med tacksägelse, i hans gårdar med lof; tacken honom, lofven hans namn.
Ty Herren är god, hans nåd varar evinnerligen och hans trofasthet från släkte till släkte.

Därefter läsa prästen och församlingen, stående, gemensamt den apostoliska tron:

JAG tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare.
Och på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, hvilken är aflad af den Helige Ande; född af jungfrun Maria; pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begrafven; nederstigen till dödsriket; på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda; uppstigen till himmelen; sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida; därifrån igenkommande till att döma lefvande och döda.
Jag tror på den Helige Ande; en helig, allmännelig kyrka, de heligas samfund; syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och ett evigt lif. Amen.

Eller ock:

TAG tror på en Gud, allsmäktig Fader, skaparen af himmel och jord och allt det, som är, synligt och osynligt.
Och på en Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son, född af Fadren före hela världen, Gud af Gud, ljus af ljus, sann Gud af sann Gud, född, icke skapad, af samma väsende med Faclren, genom hvilken allt är skapadt; hvilken för oss människor och för vår salighets skull nedsteg från himmelen och tog mandom genom den Helige Ande af jungfrun Maria och vardt människa; blef ock för oss korsfäst under Pontius Pilatus, död och begrafven; och på tredje dagen uppstånden efter skrifterna; och uppfor till himmelen, sitter på Fadrens högra sida; därifrån igenkommande med härlighet till att döma lefvande och döda; och på hans rike skall icke vara någon ände.
Och jag tror på den Helige Ande, Herren och lifgifvåren, hvilken utgår af Fadren och Sonen och tillika med Fadren och Sonen tillbedes och äras, och hvilken har talat genom profeterna. Jag tror på en helig, allmännelig och apostolisk kyrka. Jag bekänner en döpelse till syndernas förlåtelse och förväntar de dödas uppståndelse och den tillkommande världens lif. Amen.

Därefter följande böner, hvarunder alla andäktigt knäböja. Prästen säger först:

Herren vare med eder!

Församlingen:Med dig vare ock Herren!
Prästen:Låtom oss bedja!
O Herre, låt oss se din nåd!
Församlingen: Och gif oss din frälsning!
Prästen:O Gud, rena våra hjärtan!
Församlingen: Och tag icke din Helige Ande ifrån oss!

Därefter följer dagens kollekt, undantagandes när nattvardstitualen läses, då den utelämnas härstädes.

Kollekt om frid.

O GUD, Du, som är fridens upphof och som älskar endräkt, att känna Dig är evigt lif, och att tjäna Dig är fullkomlig frihet. Beskydda oss, dina ringa tjänare, mot alla våra fienders anfall, att vi i viss förtröstan på din hjälp icke må frukta någon motståndares makt; genom vår Herres, Jesu Kristi kraft. Amen.

Kollekt om nåd.

O HERRE, vår himmelske Fader, allsmäktige och evige Gud, som i trygghet låtit oss upplefva denna dag, beskydda oss under loppet af densamma med din mäktiga hjälp, och gif, att vi i dag icke falla i någon synd eller råka i någon farlighet, utan att alla våra gärningar, ledda af din milda försyn, må vara Dig behagliga; genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Bön för Förenta Staternas President och öfriga tjänstemän.

O HERRE, vår himmelske Fader, Du, som är den upphöjde och mäktige härskaren öfver hela universum och som från din tron skådar alla innebyg-garne på jorden, vi bedja Dig innerligen, att Du i nåd ville se till och välsigna din tjänare Förenta Staternas president samt alla öfriga ämbetsmän, och så uppfylla dem med din Helige Andes nåd, att de alltid måtte böja sig efter din vilja och vandra på dina vägar. Beskär dem rikligen med himmelska gåfvor, förläna dem hälsa och ett långt och lyckosamt lif samt efter detta lifvet en evig fröjd och salighet; genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Följande böner utelämnas, då litanian läses, och de kunna äfven uteslutas, då nattvardsgång omedelbart följer.

Bön för prästerskapet och församlingen.

ALLSMÄKTIGE, evige Gud, från hvilken all god och fullkomlig gåfva kommer, utgjut rikligen din Ande öfver våra biskopar och öfriga själasörjare, så ock öfver de församlingar, som äro dem anförtrodda, på det de, städse mottagande din välsignelse, må täckas Dig. Gif detta, o Herre, vår Försvarare och Medlare, Jesus Kristus, till ära. Amen.

Bön för alla människor.

O GUD, människosläktets skapare och uppehållare, vi bedja Dig ödmjukligen för alla människor, i hvilken belägenhet de än må vara, att Du täcktes Jöra dina vägar kända för dem och din frälsande nåd uppenbar för alla folk. Särskild t bedja vi Dig för din heliga, allmänneliga kyrka, att hon må blifva så ledd och styrd af din Ande, att alla, som bekänna sig för och kalla sig kristna, må varda ledda på sanningens väg samt hålla tron i Andens enhet, i fridens band och i ett rättfärdigt lefverne. Slutligen anbefalla vi åt din faderliga godhet alla dem, som på något sätt äro bedröfvade eller i svårigheter till kropp eller själ (* och i synnerhet dem, som begärt våra förböner), att Du , nadeligen ville hugsvala och hjälpa dem i hemsökelserna, gifvande dem tålamod i lidandet och ett lyckligt slut på alla deras bedröfvelser. Hör oss, vi bedja Dig, för Jesu Kristi skull. Amen.

* Användes endast då förbön begärts.

En allmän tacksägelse.

ALLSMÄKTIGE Gud, all barmhärtighets Fader! Vi, dina ovärdiga tjänare, hembära Dig vår ödmjuka och hjärtliga tacksägelse för all din godhet och barmhärtighet mot oss och alla människor, (* i synnerhet för dem, som nu önska offra lof och tacksägelse för undfångna välgärningar). Vi tacka Dig, att Du har skapat oss och uppehåller för oss samt för ali välsignelse i detta lifvet, men framför allt för din outsägliga kärlek, uppenbarad i världens återlösning genom vår Herre Jesus Kristus; för nådens medel och hoppet om en evig salighet. Och vi bedja Dig, gif oss nåd att tillbörligt uppskatta din barmhärtighet, så att våra hjärtan må utan skrymtan tacka Dig och att vi måtte ära Dig ej blott med våra läppar utan äfven i vårt lefverne, genom att offra oss själfva åt din tjänst och vandra inför Dig i helighet och rättfärdighet i alla våra lifsdagar; genom Jesus Kristus, vår Herre, hvilken med Dig och den Helige Ande vare ära och pris evinnerligen. Amen.

* Användes då någon önskar frambära särskild tacksägelse för undfångna välgärningar.

Bön af den helige Krysostomus.

ALLSMÄKTIGE Gud, som har gifvit oss nåd att nu gemensamt åkalla Dig och har lofvat, att när två eller tre äro församlade i ditt namn, Du vill gifva dem det de bedja; uppfyll nu, o Herre, dina tjänares böner så, som för dem nyttigast är, och gif oss i denna världen kunskap om din sanning och i den tillkommande ett evigt lif. Amen.

2 Kor. 13: 13.

VÅR Herre Jesu Kristi nåd och Guds kärlek och den Helige Andes delaktighet vare med eder alla! Amen.

Här slutar ordningen för daglig morgongudstjänst.


Project Canterbury